Jag blir inte hänförd längre. Även om jag rent intellektuellt kan resonera mig fram till hur jag borde reagera på något eller någon tar det dagar, veckor och månader innan kemin eller biologin drar igång på det djupare planet.
Antagligen är det bra för mig. Kanske är det rent av ett tecken på mognad. Men det är ju så evinnerligt tråkigt. Inga fyrkantiga ögon, inga fjärilar i magen, inga nervössvettningar.
Kom igen känslor, hit me! Jag vet ju att ni vill.
måndag 3 november 2008
Jag vs. Mina känslor
Etiketter:
Biologi,
Kemi,
Kärlek,
Självplågeri,
Självälskande,
Upprörda känslor
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
du kan få lite av mina, jag är trött på att känna så mycket!
Du har ju fått det där de hade i senaste House!
Skicka en kommentar