Måste ju göra någon sorts hyllning till Paul Newman som gick bort i dagarna efter en tids sjukdom.
Det första jag kommer att tänka på när jag tänker Paul Newman är ju naturligtvis en film. Dock är det inte någon av de, för den stora massan, uppenbara, så som Blåsningen, Butch & Sundance..., Color of Money eller för den delen den fantastiska filmatiseringen av Tennessee Williams pjäs Katt på hett plåttak. Utan jag tänker ju på, en del håller säkerligen med mig, Cool Hand Luke.
Efter Nyckeln till frihet är det min favoritfängelsefilm. Men att dra gränserna där är att vara för snäv. Det är en film om existens, om att vara sig själv, om att bryta mönster.
Äggscenen är bland det bästa och mest plågsamma jag någonsin sett.
Och för er Guns N' Roses-fans därute så kanske ni känner igen raden - What we got here, is a failure to communicate. Ja, inledningen till Civil War ja. Det är taget ur Cool Hand Luke.
Watch it and weep.
onsdag 1 oktober 2008
Cool Hands Luke
Etiketter:
Amerika,
Amerikansk nutidshistoria,
Brott och Straff,
Eulogy,
Film,
Kultur,
Martyrskap,
Skådisar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Själv tänker jag se om min Newman-favorit; Katt på hett plåttak.
Äggscenen i Me, myself and Irene är ganska plågsam den också!
Skicka en kommentar